Pengar...

Ok, nu har jag faktiskt gjort vad jag kunnat, men pengarna räcker sällan till. Idag gick jag till skivesset med lite trettio stycken skivor. Jag fick sålt två stycken. Femtio spänn rikare som gick direkt till snus och en faktiskt onödig kebab. Jag har ju fått jobb, men vet inte hur långt det kommer räcka. Just nu räcker det inte långt eftersom jag inte får min lön förrän i april. Imorn blir det soc..hoppas det kan hjälpa.

Jönköping

Åkt till Jönköping, och firat Sandra med lite släkt. Har inte skrivit så mycket på sista tiden så för nytillkomna läsare och personer som jag inte har så regelbunden kontakt med så kan jag upplysa er om att jag tagit studieuppehåll. Det blev lite för mycket och den konstanta stress uppstod gjorde mig less på allt. Förhoppningsvis kan jag komma tillbaka till mina studier så småningom, men just nu vill jag jobba. Har fixat ett institutionsjobb som aktivitetsledare för människor med autism. Riktigt intressant och givande. Vikariat än så länge, men vi får se vad som sker framöver.

Har börjat komma in i rutinerna rätt bra. Skulle bara vilja få lite mera kontinuerliga pass så jag lär mig allt, eller i alla fall det som behövs.

Under den här nya perioden tänkte jag försöka bygga upp en identitet som inte kretsar kring vad jag håller på med eller gör. Jag var stolt över att jag kom in på musikhögskolan, men tyckte inte om att berätta det. Alla blev imponerade men jag kände att jag inte riktigt kunde stå för det. Den klumpen i magen när jag inte fullgjort det jag skulle är inget som kändes bra att skryta med.
Inte för att jag ville skryta, men jag kunde inte leva upp till folks wow-reaktioner.

När det började bli kallt...

...någon gång i höstas så drog jag och Sandra till Pildammsparken. Det finns bra saker med kyla. Man kan mata gäss eller sitta inne och skriva musik. Har man en digitalkamera så kan man filma skiten. Sandra filmade skiten och jag medverkade tillsammans med mina bevingade vänner och skrev lite musik gjorde jag också.

Bild!

Ja Emelie! Så här blev det! Nu är jag ruffsig av gårdagens hårprodukter och några timmars inspelning och allmänt diggande. Du skulle sett när jag var nystajlad. Det var en vacker syn!

Nåväl, idag tänkte jag skriva lite kort om att spela in. Det är en rätt farlig väg att gå, men ack så underbar. Man kan ifrågasätta det hälsosamma med den? Mycket stillasittande och i mitt fall beroendeframkallande. Känslan av att lyssna på en glad liten truddelutt i flera timmar, en spruta av egoism, eller stolthet, att fan..det här har jag gjort, och jag gillar det. Från och med nu känner jag att jag inte vill göra något annat. Det är det nog nästan det enda som får mig glad, och det enda som får mig att känna det där som jag vill känna. En känsla av att jag själv är komplett. Jag vet inte om det reder ut saker, men jag tror att det har en sorterande effekt på mina tankar.

När det kommer till skrivandet så får det min hjärna att börja arbeta. När det kommer till mitt egna förutsättningslösa skrivande så får jag associera fritt mellan övergångar och ackord. Det är när jag sitter själv, med min gitarr och dator som jag är som modigast. Det finns inget rätt eller fel. Det gör inget att det blir fel, det gör inget att det blir rätt. Jag är inte rädd för att misslyckas, för det finns inget som heter så. Det enda som finns är att testa. Testa, och åter testa. Resultatet blir för mig, oavsett vad musiken handlar om, ett resultat av mig själv när all min oro är borta.
Maniskt eller inte så är jag inte rädd. Det är det som är kreativitet för mig. Klart att ramar finns alltid, men för mig är det samma seriositet och glädje i skrivandet oavsett om jag skriver barnteatermusik för 3 till 6-åringar en poplåt eller ett klassiskt stycke.

Sandra! Det finns inget som heter, "det räcker med att göra något enkelt". Inte när jag skriver. Tänk om jag aldrig spelat in den där sista elgitarren på introt. Då hade jag aldrig fått veta!

Bra helg!

Mycket bra helg! Imogen heap i Köpenhamn på lördagskvällen. Mycket bra konsert! Söndagen bestod i inspelning av barnteatermusik och samma eftermiddag bestod av klippning. Min lärare skickade ut ett mail om att hans kusinbarn skulle ta sin frisörsexamen och att hon sökte hårmodeller. Blev riktigt snyggt! Jag är mycket nöjd.